Allt kommer bli bra/ Lisa Ewald

 

Det mesta är ju inte så kul, men något bra måste vi ju ändå ha gjort i det här landet som begåvats med så många fantastiska serietecknare. Dotterbolagets Lisa Ewald debuterar nu med Allt kommer bli bra och utgör ytterligare ett bevis för min tes.

Hon rör sig kring patriarkatet, heteronormen, kvinnohatet, rasismen och den mörknande framtiden som är vår. Nästan traditionella ämnen för Galago-stallet, men med en egen ton som jag tycker mycket om: lite mindre pedagogiskt förklarande, desto mer deprimerande på det där sättet som känns som att hoppa fallskärm och halvvägs genom luften inse att någon jävel trasslat ihop linorna.

Estetiken är influerad av rap, Bollywood, gamla 40-talsfilmer, fulteckningar och new age. Bäst tycker jag om porträtten med ditritade ögon och opassande passande citat. Lisa Ewald berättar om klitoris, den manliga G-punkten och kvinnoförtryck på olika nivåer. Hon lovar att fortsätta vara skitjobbig. Det lovar jag och mina medfeminister också. Det är det titeln syftar på.

(Borås Tidning, 130522)

Pressklipp

I nya Mama kan man läsa en rolig intervju med mig som Åsa Brolin gjort, jag är Månadens kulturmama, det känns fint.

Och i lördags fick jag en jättefin recension i Svenska Dagbladet. Älskar Lena Kåreland så mycket nu. Jag har ju varit bitter på Svenska Dagbladet sedan de fimpade mig som krönikör, och lite sedan de lät sin kille på prenumerations ringa mig tolv gånger på en halvtimme när jag var i Shanghai (det kostar ju 270 spänn att ens svara så jag svarade inte för att bli utsatt för olika erbjudanden som bara kommer att dubbla mängden ej utburna pappersinsamlingskassar i hallen), men nu är allt frid och fröjd igen. Jag har till och med börjat rösta blått! Nej då skoja.

Linda Spåman ger: Dolls and plants

http://www.pechakucha.org/presentations/dolls-and-plants

Den här presentationen tycker jag hemskt mycket om. Jesper Larsson, som driver detta Pecha Kucha i Göteborg frågade om jag skulle vilja presentera något i augusti. Kände spontant att jag ville tack ja eftersom Jesper är en härlig person (som jag åt tofukött och drack utspädd sprit i dricksglas med i Shanghai) och eftersom jag älskar Göteborg, och efter att ha sett Lindas presentation blev jag så inspirerad. Men vad ska jag presentera? Har någon någon idé så är det bara att säga till.

Rör inte min cameltoe

Det började med att jag började träna och köpte ett par svinsnabba träningstights. De är geniala, i den mån byxor kan vara det, och de skönaste byxor jag någonsin burit. De är snygga också. Något så skönt kan inte vara fult, det är fullkomligt orimligt. Så jag slutade använda andra byxor.

I början ville jag helst ha en lång tröja över träningstightsen. Sedan såg jag andra kvinnors rövar i tights och blev alldeles till mig, det var alltså SÅ det var menat att en människa skulle se ut. ”Never seen a girl with an ass so fat” som The-Dream sjunger om tjejen han är kär i. Två veckor efter att invigningen av mina geniala tights bär jag dem som om de vore byxor, med korta tröjor och eventuell kameltå i full effekt. Har aldrig varit snyggare.

Men egentligen började det ännu tidigare, nämligen första gången jag såg en rejäl så kallad kameltå i skrevet hos någon kvinnlig skådespelerska i 80-talskläder. Jag höll på att svimma; det var det absolut sexigaste jag någonsin sett. Jag var elva då. Hur kan ingen annan än jag förstått detta? Hatar ni fittor? Sedan hann jag också snappa upp hur sexiga hängbröst är, via en krämvit sidenmorgonrock i Elloskatalogen. Gärna med synliga bröstvårtor genom tyget.

Efter det började väl fostran i att vara En Riktig Kvinna, och det spelar ingen roll vem du frågar för kameltå och hängbröst är liksom inte betraktat som ideal i något läger. Utom i mitt. Här drar vi upp byxorna så långt vi vill, skippar bh de dagar vi inte känner för den och eller inte hittar någon rimlig. Ice T:s fru Coco på mitt team! Vi bär bekväma träningstights med korta tröjor och bombarjacka och skakar våra maracas som gud gav oss eller vad det heter.

Det kanske gäller att snabba på när man är ett barn fortfarande, innan massa idioter talar om för en att det fulaste som finns är att det syns genom kläderna att man har en snippa. Eller att bröst som så att säga hängt med ett tag… hänger? Jag är så glad att jag hann. Och så kan vi väl här och nu enas om att den som envisas med att gå runt och stirra folk i skrevet får skylla sig själv.

(Amelia 10/ 2013)

Tack Jens Grönberg

Kära dagbokis

I går fick jag veta att Jenna på Louie Louie har mig inlagd i sin mobil som ”Rebecka, bås 3″. Är så stolt nu. Och i morse när jag kom in kändes ALLT fel, och jag frågade vad det var, och Fred bara ”ja det är ett bullfat som inte står där det brukar”. Det var allt. En kom förbi och knackade i bordet förut när han ville prata med mig, som att han knackade på på mitt kontor. Klas har börjat sitta här ibland också, och då ber han om ursäkt för att han tagit min plats. Jag, den lille autist-stammisen.

Det är så mycket magiskt som händer just nu, så fantastiska människor som dyker upp i mitt liv, både sådana jag känner och sådana jag inte känner. I går i parken träffade jag en kvinna med rullator och vackert hår som berättade om hela sitt liv på de minuter det tog för Tobias att gå till Konsum och köpa glass till vårt barngäng som annekterat karusellen. Hon hade levt med en psykopat i 27 år, nu hade hon många olika sjukdomar men krävde vård och sa att hon läker. Jag blev otroligt berörd av den här kvinnan. Och sedan fick jag panik av tanken på att det går att sammanfatta ett liv på samma tid det tar att köpa fyra GB Sandwich (och den sjukaste drycken: Loka med lemon pie-smak, vad är det frågan om?).

Annars då? Jag har nya glasögon! Jag har intervjuat Julia Skott om hennes kommande bok Kroppspanik, stay tuned för den alltså, tror den är skitbra. Jag har även intervjuat Gyllene Tider, älskar att intervjua sådana proffs och Micke Syd var jättelik min pappa. Tänker på nya tatueringar, mental träningsvärk, ”vem fan bryr sig”, tavlan jag missade och att den finns i all sin härlighet även om jag inte äger den (m), denna text av min vän Fredrik apropå Husby, Angel Haze, This is how you lose her av Junot Diaz, Hatet av Maria Sveland, Thrasher, en gammal övergiven skjutbana i skogen, Hasan och Dylan, Olle, And the revolution, 7Up, kombucha, Gubbhen. Namasté.

Helgbilagan