Sexist vs Gaga 0-1

Sedan några månader skriver jag som någon kanske vet krönikor i Amelia. Nu har jag upptäckt att de inte lägger ut alla på sin site, så jag tänker lägga ut dem här när de varit publicerade i papperstidningen. Håll till godo.

Alla kvinnor jag känner har minst en historia om när de utsatts för sexism. Lägre lön än en killkollega med både mindre arbetslivserfarenhet och utbildning (och som skrev tråkigare)? Check. Gå ut med jobbet och chefen och hans lilla lakej står och snackar om snygga brudar och fattar viktiga beslut när jag redan gått hem? Check. Infoga eget exempel här: …

Därför hade det ju känts uppfriskande att bli förvånad när Malena Ernman berättade om operabranschen. Men nej, samma där, och dessutom handlar det om ens arbete: vi har inte alltid råd att säga ifrån. Som Malena Ernman sa: ”Man gör som regissören säger. Man kan inte komma dit och vara Lady Gaga.” Men så får jag allvarliga kväljningar av tanken på att mina barn, som båda är flickor, skulle utsättas för samma skevheter. Kanske har vi ändå något att hämta hos Gaga?

När jag var liten vikarie på ett ställe en gång kom en femton år äldre redaktör fram till mitt skrivbord efter att alla andra gått hem. Han ställde sig bakom mig och masserade mina axlar, helt oombedd. Jag sa att han skulle sluta, efter en stund gjorde han det. Tänk om jag i stället vänt mig om och stirrat på honom genom ett par glasögon gjorda av glödande cigaretter?

En annan gång blev jag som praktikant kommenderad att sitta kvar på Gärdet ”tills ni är klara med inslaget”. Jag frågade om jag kunde få ett taxikort, eftersom det skulle bli sent och jag bodde på ett ställe där tre tjejer utsatts för våldtäktsförsök på bara några månader. Min chef stirrade på mig och sa att jag nog borde söka terapi om jag kände sådan oro. Det slutade med att jag betalade taxin själv. Men tänk om jag i stället börjat dansa runt redaktionen i en klänning gjord av köttslamsor?

Eller när en kille på en personalfest sa till mig att jag var söt i ansiktet så det gjorde inte så mycket att jag var lite tjock? Jag hade inte ens hälsat på honom, jag har än idag inte en aning om vem han var. Tror jag harklade mig och sa typ ”va?”, jag kunde inte tro att han just sagt det han sa. Tänk om jag i stället hade lutat huvudet åt sidan och haft en hatt gjord av en turkos gammal telefon, och sagt ”stop telephoning me-eh-eh-eh-eh-eh-eh-eh-eh-öh-öh-öh-öh.”

Om somliga män tar sig friheten att bete sig sjukt mot kvinnor, kan vi väl i alla fall få bete oss som Lady Gaga.

(Amelia  nr 12/ 2012)

About these ads
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Sexist vs Gaga 0-1

  1. Pingback: Man älskar ju Rebecka Åhlund | När du inte orkar ringa en vän

  2. Simon skriver:

    Så jävla sant. Förresten, den där massage-grejen, är det den som Mats Jonsson nämner i Mats Kamp?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s