Blunda för Barbieskreven

Då och då blir det för mycket. För pinnigt, för overkligt, för hatiskt. En modell i kort kjol ser ut att ha ett Barbieskrev, det vill säga minst en linjal mellan lår och lår. Då blir vi förbannade. Beyoncé retuscheras så mycket att vi inte riktigt kan avgöra om det är hon. Då tar det hus i helvete. En ”plus size”-modell på 57 kilo får kränkade tillmälen och betraktas som fet. Då skriver jag en krönika om att det är sjukt.

Tidningar säger i upprop att de från och med nu ska kontrollera att de inte bokar patienter direkt på anorexiakliniken för minderåriga. Världens största modemagasin gör stor affär av nya riktlinjer där mer ”hälsosamma” ideal ska tas fram. Någon skapar en kampanjsida på Facebook. Men ärligt, har något sådant någonsin gjort någon skillnad? Vi matas fortfarande med skitsmala, superretuscherade bilder av kvinnokroppen och jag känner som människa och mor till döttrar att det inte funkar längre.

Så jag har börjat blunda. Det är en radikal lösning och den är inte helt enkel för jag kan inte låta bli Facebook och där vill de pracka på mig ett så effektivt bantningspreparat att läkarna häpnar! Det är svårt att undvika tidningsomslag. Och jag kan ju inte gärna börja med vit käpp i kommunaltrafiken.

Men jag har under några månader helt enkelt undvikit att titta på kvinnokroppar i reklamsammanhang. Faktiskt har jag undvikit att titta på dem nästan över huvud taget. Varje gång min blick råkat fastna på en kvinnas kropp; i ett modereportage, eller reklam för nästan vad som helst, filmer, TV-serier, konst, har jag blundat. Vet ni hur ofta det är meningen att vi ska låsa blicken vid en kvinnokropp? Hundra gånger om dagen.

Och jag tror att det är själva fixeringen vid den som är ett problem. För nu när jag medvetet kollar bort (och tro mig, det gäller att göra det här medvetet, någon försöker lura en stup i kvarten) så får jag en lite annan blick. En blick som kan koncentrera sig på något himla mer än just hur min, din, våra, modellernas, skådespelerskornas, börskvinnornas, långdistanslöperskornas kroppar ser ut. Det är som en helt ny värld. Och vi är så indoktrinerade att kolla in kvinnors kroppar att vi måste blunda för att kunna se den världen.

(Amelia 23, 2013)

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Blunda för Barbieskreven

  1. Ping: Mirror, mirror - Om vad jag såg i spegeln (TBT) | Liselotte Melander

  2. Anna skriver:

    Vilken bra strategi! Densamma har jag tillsammans med min KPT terapeut jobbat med. Och det hjälper. Faktiskt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s