En perfekt sitcom men jag fick inte rollen

Käkade lunch med Lisa och olika engelska personer hon känner. Det var hemskt. Alltså, jätteroligt för de var så himla ROLIGA på ett sånt där slänga-käft-sätt, supertorrt, känner-varandra-väl-sedan-många-år, vet-allt-om-varandras-familjer, artigt-rude, brittiskt sätt men jag blev tyvärr stum och missade säkert en del skämt också. Kändes som om jag var Ross från Friends men damp ner i Little Britain. Ingen pratar om var de bor, vad de jobbar med eller renoveringar.

Har eventuellt skrivit färdigt boken! Under det som jag tror är min första rutin här. Fredag morgon och förmiddag: boot camp, duscha, ta på mig min stora hatt, gå någonstans och skriva, gå i en affär som säljer Dries, Yohji Yamamoto, Ann Demeulemeester och fina hattar, glo på dem, äta på Albion och då alltid denna mat: två pocherade ägg, rökt lax, grönsaker och kaffe, sedan gå till Grocery på Kingsland Road och köpa mandelkakor. Såg denna stil på vägen hem: barfota i lackloafers, mössa med texten DOPE, liten rock och uppsynen av en nyfödd bebis som inte fattar var hen hamnat eller hur det gick till eller någonting egentligen. Uppsynen är viktigast i en hel stil tycker jag.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s