Basbitch

Jag är hemma igen, i London, men har känt mig så hemma i Stockholm och Borås och Rånartorpet också under dessa blogginaktiva dagar. Jag har inte skrivit, för hjärtat och schemat har varit så fullt. I morse vaknade jag av att en sån grönvinge som kommer fram när vi drar på värmen i torpet fladdrade på min näsa. Jag blev inte arg på den, bara dagvill och platsvill och människovill. Sedan tänkte jag: ”Jag vaknar här, och kommer somna i Shoreditch.” Drack mitt morgonkaffe på trädäcket i Uggs, nattlinne, keps och Fjällrävendunis, som en hillbillie-baws.

Jag har känt så många saker och träffat så många jag älskar och tänkt så många tankar och inspirerats och sjungit och sprungit så snabbt, och sett så många platser jag har inpräntade i själen och druckit så mycket kaffe. Förlåt för uppfylldheten men det är så nu. Hur ska jag ens kunna berätta. Kanske skiter i det.

All in all: hjärtat fullt. Ni vet vilka ni är. Plus känslan av att vara lycklig på flera olika platser, med många olika människor som jag har fått lov att möta och befrienda. MASSIVE som Winston skulle sagt.

20140415-210506.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s