Dags för Rebecka att tänka på Rebecka

När jag kom hem från Sverige blev jag sjuk för att jag som vanligt tryckte in för mycket grejer, både jobb och socialt, på fem ynka dygn när jag var där. Det är inte bra för mig att göra så, och det vet jag ju, men uppenbarligen har jag ändå svårt att låta bli.

Men idag gjorde jag en grej som fick mig att känna mig som typ, Malin Berghagen. (Alltså jag tror att hon jobbar skithårt och har hundra barn osv, men jag har ändå alltid bilden av att hon liksom kan ta vara på sig själv och känna efter när det blir övermäktigt och t.ex. åka till Oman och yoga då.) Jag hade lovat att lämna en ganska stor grej, synopsis och titel till min nya spökhistoria, till min förläggare. Senast i morgon. Hade tänkt göra färdigt som ett litet paket idag. Men så vaknade jag i natt och började oroa mig, och låg vaken en stund och tänkte till slut: nä, det här går ju inte.

Under hela mitt arbetsliv har jag i princip aldrig missat en deadline. En gång var jag sommarvikarie på Expressen Fredag och glömde trycka på en knapp innan jag gick hem, vilket på något sätt försenade något inkl en notis om Millencolin och det var tydligen pissdyrt. En annan gång hade jag helt normalt GLÖMT en krönika till Borås Tidning, men skrev en på typ två timmar (den blev bra ändå!) och hade dåligt samvete i veckor efteråt. Men så testade jag denna nya grej idag: mailade min förläggare och sa helt enkelt som det är. Jag hinner inte, eller orkar inte. Och hon ba: ”Okej, bra att du säger till, vi kör i januari istället!” Coolt. Känner mig nu mycket vuxen och mogen.

I morgon åker vi till Vietnam och jag funderar på att HELT VILT inte ens ta med mig datorn. Lex Rakel, min syssling, som i somras sa att jag skulle avhålla mig från att skriva i två veckor, så skulle det bli roligt igen. Och det blev det.

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Dags för Rebecka att tänka på Rebecka

  1. Vevve skriver:

    Helt rätt!
    Jag sade upp mig för en månad sedan, pga kaos och att det gav mig magont, då kände jag mig väldigt vuxen och galet yogisk ”jag lyssnar inåt för min väg”…aja får kanske slå en pling till Malin fr lite guideing där

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s