Ett vackert semesterminne av en lycklig familj

IMG_6055

En gång satt jag med min familj på en strand i Cabarete i Dominikanska republiken. Hela förmiddagen hade vi ridit över stranden, på jättetrötta hästar som luktade toalett och hade loppor stora som skalbaggar hoppandes i manarna. Vi var svettiga, hungriga och små små sandkorn hade fastnat överallt i solkrämen. Blodsockernivån tog fram det sämsta i oss alla.

Plötsligt kom en brunbränd, jättesöt unge kutande förbi oss. Direkt efter detta modellbarn kom en glad golden retriever, och sedan två lite större, lika snygga barn. Sedan en mamma med en vacker sarong knuten runt höfterna, och sedan en deffad pappa som löpte ner till sina barn i havet, kastade upp dem i luften, skrattade. De plaskade och stojade. Mamman satte sig på stranden med en stor picknickkorg och vinkade till sin familj. Alla hennes barn kunde simma.

Min familj satt i skuggan under en skruttig palm. Plastmöblerna på stället där vi snart skulle serveras semesterns äckligaste lunch klibbade mot våra lår. Vi slutade bråka och bara glodde. Att titta på den här härliga familjen var som att se en lite väl överdriven reklamfilm för Vingresor. En Perfekt Familj på Underbar Semester. Pappan passade på att kitesurfa lite medan resten av ligan åt croissanter och exotiska frukter som vi i min familj aldrig ens sett förr. Vi fick in några ledsamma korvar och sladdriga pommes frites. Jag petade i mig lite ketchup och tänkte på döden. Sedan gick den deffade pappan upp ur havet, som någon sorts havsgud, och tungkysste sin fru.

Ibland säger folk att de familjer som verkar lyckligast utanpå är de som har mest mörker under ytan. Att den där skimrande familjelyckan är ett Instagramfilter, och att i själva verket kommer deras barn att tillbringa resten av sina liv i ett dunkelt rum hos en terapeut.

Men jag tror inte det är sant. Jag såg med mina egna ögon hur lycklig och bekymmerslös den där familjen var. Och om jag någon gång tvivlar på mitt eget omdöme, kan jag bara fråga min egen familj om de minns ”Den Lyckliga Familjen i Cabarete”. Det gör de. I vår familj är det mer såhär: jag hinner klappa Johannes lite på armen. ”Vad fin du är”, säger jag till kuddstrecken på hans kind. Betty säger: ”GET A ROOM.” Jag säger: ”Var du glad över att vi inte skilt oss än.” Betty säger: ”Men ändå.” Bodil säger: ”Get a life.” Ibland är familjelycka att kunna mötas i sarkasmer. Det är inte sämre, bara olika.

(Amelia 8, 2015)

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Ett vackert semesterminne av en lycklig familj

  1. Åsa skriver:

    Underbart berättat! Skrattar högt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s