Dagens i-landsproblem

Sitter här och försöker acceptera det faktum att att flytta i det här jävla landet är ett sådant härke. I Stockholm tar det två dagar att sälja en lägenhet. Här tar det i bästa fall… jättejättelång tid. Vi har ”sålt” lägenheten och ”köpt” ett hus i Stoke Newington. Sedan oktober är ärendet hos advokaterna som man måste koppla in här, och de tar evigheter på sig dessa advokater, och allt kan fortfarande hända, vår köpare kan dra sig ur och vår säljare kan bestämma sig för att nä fan, vi flyttar inte till Cornwall. Vi slutade städa för länge sedan ”eftersom vi ända ska flytta snart” och inför visningen ställde vi in typ en femtedel av våra grejer i storage. Vilket gör att mina tofflor är i storage, min vinylspelare är i storage, min favoritmössa är i storage (hoppas jag, annars har jag tappat den). Jag vet, jag ska tänka på hur kvinnorna i Afghanistan har det. De har ingenting i storage.

Annars är jag väl ganska glad, tror jag.

Blir ni arga när någon som är nykter påpekar att barn inte gillar när vuxna dricker? Jag skrev just såhär på Facebook:

”It’s beginning to look a lot like Christmas innit, drunk Santas having shouty conversations everywhere! But we do Christmas for the kids, right? Take it from someone who’s seen alcoholism both in her father and in herself: it’s not pretty. ‘I like it when mum and dad and grandpa are drunk’ said no child ever. I’m not being judgemental here, just if you find Christmas too hard to do without sedating yourself, maybe you’re doing it the wrong way? With the wrong people? There’s always an alternative, there’s always help if you need it. Lots of love”

Medan jag fortfarande drack hade jag blivit vansinnig på mig. Jag tyckte att nyktra var tråkiga och att nyktra alkoholister var nyfrälsta sektanhängare. Men det var ju för att jag levde i djup förnekelse av min beroendesjukdom och alla möjliga sätt den yttrade sig på. Det är för mig omöjligt att förstå normala människor som kan ta ett eller två glas vin och NÖJA SIG med det. För mig är ett glas för mycket, därför att hundra inte skulle vara nog.

Aja, jag kan kosta på mig att vara en goodie two shoes, det stör mig inte så våldsamt vad ”folk ska tycka”. Antagligen tycker de ingenting alls! Så är det ju oftast. Men berätta gärna hur ni känner i frågan. Jag kan ju bara berätta hur det är för mig. Och försöka pracka det på andra som inte gjort något ont mer än att vara kompis med mig på Facebook, uppenbarligen.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Dagens i-landsproblem

  1. Ida skriver:

    Jag tycker det är asbra med hela vit jul-projektet, det borde vara norm att inte para ihop en massa människor med spänningar mellan sig (okej, jag menar kanske mer min släkt än något annat här) och ett okejande att dricka. Jag tror inte alla har problem med alkohol, jag är en beroendeperson uti i fingerspetsarna men alkohol har aldrig funkat så för mig (andra droger däremot men de går ju lättare att undvika) men att avstå alkohol är ju inte heller ett problem för mig just därför.
    Så nä, jag blir inte upprörd av att folk som har andra erfarenheter än mig missionerar om hur de ser på världen utan tänker att det är rätt vettigt.
    Plus roligt skrivet!

  2. DDT skriver:

    Jag blir inte det minsta arg. Men det är ju enkelt för mig som inte har barn och alltså inte kan få det minsta dåligt samvete för att sabba deras jul. Dessutom håller jag med!
    Men egentligen ville jag mest säga heja! och tala om hur kul det var att titta in här och upptäcka att du börjat skriva igen.

  3. Linda Hagberg skriver:

    Att inte dricka är det lättaste som finns i teorin och det svåraste som finns i praktiken. Just eftersom det finns tusen anledningar att inte dricka inför barnen verkar det också skapa de starkaste åsikterna, kanske på grund av förnekelse som du skriver. Jag vet inte hur det drabbar/påverkar andra men jag vet att mina barn är livrädda för alkisar och hatar när jag dricker minsta lilla öl eftersom lukten och synen av alkohol förknippar de tyvärr med vuxna som inte har koll eller tar hela sitt ansvar. Jag påminner mig själv om deras röster och ansikten när jag nu ger bort alkoholen jag fick av jobbet i julklapp för att köpa alkoholfritt till nyår. Du är till stor hjälp för många när du skriver så öppet, det vet jag!

    • Rebecka skriver:

      Det tänker jag ofta på, hur alkohol och arbetsliv sitter ihop så mycket. Nu har jag ju varit frilans i många år, men fan vad det dracks på AW och när det sålts bra eller någon fyllde år eller det var julfest när jag jobbade på redaktion. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s